Mr. Bob Dylan

postad av Johanna, klockan 12:41, onsdag 25 mars 2009.

Nu har vi alltså sett honom. En stel gammal gubbe med kraxande röst som står och hamrar fram mer eller mindre påfrestande toner på en orgel. Och som samtidigt är den levande legenden, den mystiske, geniale och genomcoole Bob Dylan. Alla vet att han inte är särskilt bra live längre, så det var ingen chock att det bitvis lät hemskt. Det var vi helt införstådda med, även om vi nog hade tänkt oss att bandet skulle vara lite bättre. Det som var sorgligt och lite obehagligt (förutom munspelet som ibland var rent vidrigt) var publiken. Folk jublade och ställde sig upp och applåderade efter varje känd låt, helt oavsett hur illa den lät, just bara för att den var känd. Det kändes lite som att allt missljud var ett slags socialt experiment från Bobs sida, på hur långt man kan gå. Kanske letar han efter gränsen, men alldeles förgäves eftersom 11 000 människor sitter på Globen och jublar vad han än gör.
Fast riktigt så illa var det inte hela tiden, en del saker lät okej. Huvudsakligen de lite nyare låtarna, men "One more cup of coffe" funkade också. Det var inte direkt Rolling Thunder Revue, men det var kul att vara där! Nu ser vi fram emot Springsteen i Juni.

Joni var som vanligt världens duktigaste på tåget, och väl i Stockholm fick hon visa upp sig för farbror Markus och hans flickvän Katja, för en Pizzabagare som var jättesnäll och hämtade gratiskaffe till mig när jag ammade, och för Tove Larsson som jag inte träffat på säkert 3-4 år, men som kom förbi när hon hörde att vi var i stan. Alla tyckte att hon var väldigt söt!

Joni gillar inte våra äggmackor...


Macke och Katja lånar bebis:


På kvällen fick Joni vara hos familjen Bengtson Bok som tog föredömligt väl hand om henne. Så bra att hon inte ens var gnällig på kvällen, som hon var hela förra veckan. Stort tack till Bengtson Bokarna!

Här ser vi Joni inbegripen i en spännande brottningsmatch med Apan Apansson Bengtson Bok.


Slutligen kan vi berätta att vi var på babysim igår. Det var mysigt! Joni är så rund och härlig när hon får av sig kläderna. Jag köpte blå badbyxor med delfiner på till henne, och hon skrattade när vi hällde vatten på hennes rygg och huvud. Hon blev lite hungrig på mitten, men då satte vi oss bara och ammade i vattnet, så allt gick fint!

Hon är en fantastisk bebis (om någon trodde något annat)

---