Godnattsagor

postad av Johanna, klockan 21:06, torsdag 18 februari 2010.

- lite om att natta världens sötaste Bulle.

Har vi sagt att hon blivit en fena på att vinka?
Det har hon i alla fall, och som den bestämda lilla nytänkare hon är har hon inga problem att tillämpa sin nya kunskap. När vi har lagt henne på kvällen, och gått igenom de vanliga ritualerna (sjunga vaggsånger från min sida, och slänga ut nappen ett par gånger och sedan förvånat utbrista "tytte?!" från hennes) så går vi ut och lämnar henne ifred en stund. Hon verkar tycka det är rätt skönt att få somna utan någon som stirrar på en.
Men när vi då kommer tillbaka för att titta till henne, och hon ligger där alldeles dåsig och dunmjuk, med halvslutna ögon och minst ett ben utanför spjälorna (av någon anledning verkar hon föredra det så) så har det upprepade gånger hänt att hon bestämt vinkat ut oss igen. "Hej då, hej då" säger hon, "lämna mig ifred nu!"

Sen är det det här med kroppsuppfattning. Vi har lekt en del "öga, öga, näsa, mun" på sistone, och Joni greppar det ganska bra! (Den kroppsdel hon är bäst på att identifiera, både på sig själv och andra, är lustigt nog naveln. Vad det säger om hennes personlighet lämnar jag åt er att dra slutsatser om...) Hur som helst leder denna nyvunna insikt om olika områden i ansiktet till att det förekommer en del greppande om (och mosande av) näsor i familjen. Idag när jag och Joni skulle sova middag, satte hon sig upp och försökte, med stor koncentration, peta sig själv i näsan med tummen. Och det gick bara inte för hennes näsa är alldeles för liten! Det är nästan så att jag aldrig har sett något så sött!

Och det allra, allra bästa med att natta världens finaste Bulle, det är när hon drar sig upp på knä och sticker ut sin lilla nos mellan spjälorna medan hon piper "mamma-mamma-mamma". Då vill hon ha en puss. När hon får det gosar hon förnöjt in sig i ett hörn (den alternativa tolkningen är att hon slänger sig helt handlöst och bara missar spjälorna med en babyhårsmån) och låtsas sova. Om hon då fortsätter vara lugn och trött, och inte exempelvis bestämmer sig för att ägna sig åt lite mer nappkastning, då är man helt varm i bröstet resten av kvällen. Oavsett vilket är det bland det finaste jag vet! Sötbulle!

För att ni inte ska ha plöjt er igenom denna ovanligt kompakta textmassa helt i onödan bjuder vi på en härlig liten Jonibild också. Tyvärr har vi ingen på när hon petar näsan, med det hade hur som helst kunnat genera henne i framtiden, så istället får ni se hur Joni bannar Vovven i Max Kaka (som på ett mycket otrevligt sätt tillskansat sig just Max kaka...) "FY FY INTE TA MAX KAKA"